Vad är Tyfoidfeber?

Tyfoidfeber (febris typhoidea) är en smittsam febersjukdom som orsakas av tarmbakterien Salmonella enterica serotype Typhi, även kallad Salmonella Typhi. Ett gammal svenskt namn på tyfoidfeber är nervfeber.

Utan adekvat medicinsk behandling ligger dödligheten på cirka 10% – 20%.

Det går att vaccinera sig mot tyfoidfeber, antingen genom injektion eller genom kapslar som man sväljer.

Tyfoid är inte samma sak som tyfus

Förr i tiden ingick tyfoidfeber och paratyfoidfeber i begreppet tyfus eftersom man inte visste att de orsakades av salmonellabakterier. Riktig tyfus orsakas inte av någon salmonellabakterie utan av rickettsiabakterier, såsom Rickettsia prowazekii (sprids av klädlöss och orsakar fläcktyfus) och Rickettsia typhi (sprids av loppor och orsakar murin tyfus).

Var och hur kan jag smittas av Tyfoidfeber? Inför vilka resor bör man vaccinera sig?

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet var tyfoidfeber en vanlig sjukdom i Sverige och övriga Europa, men nu för tiden är det mest i länder med utbredd fattigdom och otillräcklig hygienstandard som sjukdomen uppträder. Tyfoidfeber förekommer världen över. Bland de fall som diagnostiserats i Sverige på senare år har de flesta smittats i Mellanöstern, Indien eller Bangladesh.

Tyfoid sprids huvudsakligen med mat och dryck. Generellt rekommenderas vaccination mot tyfoidfeber om man ska umgås med lokalbefolkningen i områden i Afrika, Central- och Sydamerika, Oceanien och Sydostasien där sjukdomen finns. Den som kommer att äta på enkla matställen i sådana områden kan också behöva vaccinera sig.

En smittad person som inte längre visar några symtom på tyfoidfeber kan ändå utsöndra levande bakterier i avföringen i flera månader eller år efteråt, vilket gör att det finns personer som fungerar som smittbärare utan att de själva vet om att det.

Att vaccinera sig mot Tyfoidfeber

Man kan vaccinera sig mot tyfoidfeber genom en injektion eller genom att svälja kapslar.

Vaccination med kapslar

Vaccination med kapslar sker i tre steg. Du bör påbörja processen minst tre veckor innan avresedagen.

Steg 1: Svälj en kapsel.

Steg 2: Två dagar efter första kapseln sväljer du andra kapseln.

Steg 3: Två dagar efter andra kapseln sväljer du tredje kapseln.

Kapslarna ska förvaras mörkt och i kylskåp. (I rumstemperatur är det bara hållbara i ett dygn, även om de förvaras mörkt.)

Kapseln ska sväljas med kallt vatten en timme innan måltid.

När du har fullföljt vaccineringen gäller skyddseffekten i tre år. Om du vill ha förnyat skydd därefter måste du upprepa hela processen.

Injektion

Vissa personer bör inte ta kapslar för att vaccinera sig mot tyfoidfeber utan bör få vaccinet injicerat istället. Exempel på personer som hör till den här kategorin är gravida kvinnor och de som har försämrat immunförsvar på grund av sjukdom eller medicinsk behandling. Kvinnor som ammar kan däremot vaccineras med kapslar.

En injektion räcker för att skyddseffekten ska gälla i tre år. Du bör få sprutan minst två veckor innan avresedagen. (Att få sprutan närmare avresedagen är dock bättre än att inte få något vaccin alls.) Sprutan ges vanligen i överarmen.

Efter tre år behöver du få en ny injektion för att bibehålla ditt skydd. (Om dina omständigheter har förändrats är det möjligt att du får kapslar den här gången i stället för injektion.)

Exempel på biverkningar från vaccination mot Tyfoidfeber

Exempel på förekommande biverkningar är feber, illamående och huvudverk. Besvären brukar gå över inom några dagar.

Om man får en injektion kan injektionsområdet bli lite rött, svullet och ömt i några dagar.

Alternativ till vaccin mot kolera

Eftersom inget tyfoidfebervaccin kan garantera 100% skydd mot tyfoidfeber bör man även vidta andra åtgärder för att skydda sig mot smitta. Här är några exempel på åtgärder som minskar risken att drabbas:

• Använd flaskvatten, eller vatten som kokats eller behandlats kemiskt för att döda bakterier. Detta gäller även när du gör is, sköljer mat, borstar tänderna, diskar, etc.
• Ät mat och dryck som är ordentligt upphettad och som fortfarande är varm. (Tänk dock på att mat och dryck kan kontamineras efter tillagningen.)
• Tvätta händerna ofta med tvål och vatten. Om tvål och vatten inte finns tillgängligt, rengör händerna med handrengöring som innehåller minst 60% alkohol. Det är särskilt viktigt att tvätta händerna noga innan man rör vid mat och dryck som man tänker inmundiga.

Att vaccinera barn mot Tyfoidfeber

Barn kan vaccineras mot tyfoidfeber från 2 års ålder.

Barn i åldersgruppen 2 år – 5 år får en injektion i överarmen.

Barn som är äldre än 5 år kan vaccineras med kapslar precis som vuxna.

Information om Tyfoidfeber

Tyfoidfeber (febris typhoidea) är en smittsam febersjukdom som orsakas av tarmbakterien Salmonella enterica serotype Typhi, även kallad Salmonella Typhi. Sjukdomen påminner mycket om paratyfoidfeber, som orsakas av tarmbakterien Salmonella enterica av serotyperna Paratyphi A, Paratyphi B och Paratyphi C, och som vanligen ger mildare symptom än tyfoidfeber.

Hur smittas man av Tyfoidfeber?

Det är vanligast att smittas via mat och dryck, men smittan kan också överföras direkt mellan människor. Man det räcker med att få i sig så lite som 100 bakterier för att bli sjuk.

Bakterierna som orsakar tyfoidfeber dör vid upphettning, men redan tillagad mat och upphettad dryck kan förorenas på nytt av köksredskap med mera. Eftersom det krävs så få bakterier för att bli sjuk är risken hög om det över huvud taget förekommer Salmonella typhii bakterier i köket eller hos personer som kommer i kontakt med maten och drycken. Djupfrysning dödar inte bakterien.

Smitta från person till person kan till exempel ske genom att en smittad person som inte tvättat händerna ordentligt efter ett toalettbesök skakar hand med dig, och du sedan äter något med händerna utan att tvätta dem först.

Symptom

Inkubationstiden för tyfoidfeber är lång jämfört med många andra diarrésjukdomar och tar det vanligen mins tio dagar innan man får symptom efter smittotillfället. Hos vissa personer har det till och med dröjt flera veckor mellan smittotillfället och de första symptomen.

Problem från mag- och tarmkanal är vanligen inte de första symptomen på tyfoidfeber, utan det startar istället med symptom som feber, låg puls, trötthet, huvudvärk, muskelvärk, näsblod och hosta. Under första veckan av feber stiger den i trappstegsformat tills den når 40°C eller mer. Under första veckan med symptom är det också vanligt med förstoppning.

Under andra veckan av symptom brukar förstoppningen ersättas av en illaluktande diarré som ser ut som grön ärtsoppa. Feber ligger kvar på hög nivå och pulsen är fortsatt låg. Delirium är vanligt, och det är därför sjukdomen förr i tiden kallades för nervfeber i Sverige. Ungefär en tredjedel av de som drabbas av tyfoidfeber får röda utslag som är 2-4 millimeter i diameter. Buken är ofta plågsamt utspänd, och både lever och mjälte kan förstoras.

Under tredje veckan är det ökad risk för att allvarliga komplikationer ska tillstöta, såsom inre blödningar, hjärninflammation, och tarmbristning med bukhinneinflammation och blodförgiftning. Febern brukar vara fortsatt hög dygnet runt.

Om patienten fortfarande är vid liv vid slutet av tredje veckan brukar febern börja gå ned, och den fortsätter sedan ned under fjärde veckan såvida inte nya komplikationer tillstöter.

Behandling och vård

Tidigt i sjukdomsförloppet kan diagnos ställas genom att man identifierar tyfoidbakterier i patientens blod. Från och med andra veckan av symptom brukar det även gå att identifiera tyfoidbakterier i urin och avföring.

Tyfoidfeber behandlas med antibiotika och behandlingen sker vanligen på sjukhus. Antibiotikaresistenta tyfoidbakterier har rapporterats, särskilt från Indien och Sydostasien.

Man kan också behöva behandling för symptomen, till exempel vätskeersättning om man förlorar mycket vätska och salter på grund av diarréerna. Om tarmbristning sker kan man behöva kirurgi för att åtgärda detta.

Följdsjukdomar

Tyfoidfeber kan orsaka skador på inre organ, särskilt om man inte får behandling med antibiotika och vätskeersättning. Cirka 3% – 5% av de infekterade drabbas av kroniskt infekterad gallblåsa.

Man kan blir smittbärare under lång tid efter sjukdomen.

Motverka smittspridning

En person som inte längre visar några symptom på tyfoidfeber kan ändå fortsätta utsöndra tyfoidbakterier i sin avföring under lång tid. Så kallat kroniskt bärarskap ses i 2% – 5% av fallen och hos en kronisk bärare kan bakterier fortsätta utsöndras under många år. Det finns rapporter om kroniska bärare som fortsatt vara smittsamma i 20 år eller mer efter att de överlevt tyfoidfeber.

Som exempel kan nämnas att en ung man i Sverige insjuknade i tyfoidfeber under 1980-talet trots att han inte varit utomlands. Man lyckades inte hitta någon smittkälla då, men två år senare fann man tyfoidbakterier hos en äldre kvinna och det visade sig att hon hade lagat mat åt den unge mannen. Kvinnan hade smittats av tyfoidfeber på 1920-talet och varit bärare sedan dess.

Den mest berömda av alla kroniska bärare är förstås Mary Mallon (1869 – 1938) som arbetade som kock i USA i början av 1900-talet och smittade över 50 personer med tyfoidfeber. Hon vägrade sluta arbeta som kock och blev känd som ”Tyfoid Mary”.

Tyfoidfeber kategoriseras i Sverige som en allmänfarlig sjukdom som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Detta innebär bland annat att den läkare som diagnostiserar tyfoidfeber i en patient är skyldig att anmäla detta till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Därefter kommer smittspårning att inledas för att försöka hitta källan till infektionen. Vid misstänkt livsmedels- eller vattenburen smitta ska kommunens miljökontor eller motsvarande kontaktas.

Det är mycket viktigt att följa de förhållningsregler man får av sin läkare, bland annat vad gäller personlig hygien och återbesök.

Om en smittad, eller misstänkt smittad, person har ett yrke som innebär att det finns risk för att smittan förs vidare (till exempel beredning av livsmedel) kan läkare fatta beslut om att personen ska stängas av temporärt från sitt arbete med smittbärarersättning från Försäkringskassan.

Smittade barn får inte gå till förskolan förrän de lämnat tre avföringsprov utan tyfoidbakterier.

Källor

1177 Vårdguiden – Vaccination mot tyfoid

Hämtad 2015-07-13

1177 Vårdguiden – Sjukdomar: Tyfoidfeber

Hämtad 2015-07-13

Folkhälsomyndigheten – Smittsamma sjukdomar: Tyfoidfeber

Hämtad 2015-07-13

Smittskyddsläkarföreningen – Tyfoid- och paratyfoidfeber, patientinformation 2013-12-13

Hämtad 2015-07-13

Centers for Disease Control and Prevention (CDC):

http://www.cdc.gov/vaccines/vpd-vac/typhoid/default.htm

http://www.cdc.gov/nczved/divisions/dfbmd/diseases/typhoid_fever/

http://www.cdc.gov/vaccines/vpd-vac/should-not-vacc.htm#typhoid

Hämtade 2015-07-13