Vad är japansk hjärninflammation?

Japansk hjärninflammation, även kallad japansk encefalit, orsakas av ett virus som smittar via blodsugande myggor. Japansk hjärninflammation är bara endemisk i vissa delar av Asien. Vissa delar av året är risken för infektion högre än andra.

Det går att vaccinera sig mot japansk hjärnhinneinflammation.

Var och hur kan jag smittas av japansk hjärninflammation? Inför vilka resor bör man vaccinera sig?

Japansk hjärninflammation förekommer i Sydostasien. Exempel på länder varifrån japansk hjärninflammation har rapporterats är Vietnam, Korea, Indien och Nepal.

Det är mycket ovanligt att turister smittas av japansk hjärninflammation. Vaccination rekommenderas om man kommer att tillbringa tid på landsbygden i ett land där sjukdomen förekommer eller om man ska resa till ett land med en pågående epidemi. Jämfört med andra delar av landsbygden är sjukdomen vanligare i områden där man odlar ris. I områden av Asien som inte är tropiska utan har ett tempererat klimat är japansk hjärninflammation en säsongsbunden sjukdom som är betydligt vanligare under sommar och höst än under resten av året. I tropiska och subtropiska områden sprids sjukdomen däremot året runt, även om regnsäsongen brukar innebära fler sjukdomsfall än torrsäsongen.

Japansk hjärninflammation överförs inte direkt mellan människor utan man smittas av blodsugande myggor (vanligen tillhörandes släktet Culex). Sjukdomen kan, via myggor, smitta från djur till människor. Grisen är en viktig smitthärd, men vissa fåglar misstänks också fungera som värd för viruset.

Under senare år har endast två svenska fall av japansk hjärninflammation rapporterats. Den ena patienten hade smittats i Thailand och den andra på Bali.

Att vaccinera sig mot japansk hjärninflammation

För att få skydd mot japansk hjärninflammation i minst ett år rekommenderas två doser vaccin med tre veckors, eller ännu hellre fyra veckors, mellanrum mellan första och andra dosen.

Vaccinet injiceras vanligen i överarmen.

Exakt hur länge man är skyddad efter två doser av vaccinet är okänt. När det har gått ett år sedan de två första vaccinationerna rekommenderas därför en ny dos vaccin (om man är 17 år eller äldre) om behovet av skydd kvarstår. Om barn under 17 år behöver en ny dos vaccin efter ett år är okänt.

Det finns inget som indikerar att vaccinet inte bör ges till gravida eller ammande kvinnor, men det finns inte tillräckligt med vetenskapliga studier för att fastslå att det verkligen är säkert och man brukar därför rekommendera att gravida och ammande kvinnor avstår från att vaccinera sig.

Exempel på biverkningar från vaccination mot japansk hjärninflammation

• Rodnad vid injektionsområdet
• Svullnad vid injektionsområdet
• Ömhet vid injektionsområdet
• Huvudvärk
• Muskelvärk
• Trötthet

Biverkningarna brukar försvinna efter en eller några få dagar.

Alternativ till vaccin mot japansk hjärninflammation

Om man av medicinska skäl inte kan vaccinera sig mot japansk hjärninflammation får man istället inrikta sig på att undvika myggbett. Eftersom viruset smittar via blodsugande myggor kan man förebygga sjukdomen genom att på olika vis undvika att bli myggbiten. Genom att hålla blodsugande myggor borta undviker man också att smittas av sjukdomar som malaria, denguefeber och chikungunya.

Exempel på vad man kan göra för att minska risken för myggbett:

• Smörja in all hud som inte täcks av kläder med ett effektivt anti-myggmedel.
• Sova i ett (impregnerat) myggtält.
• Sova i ett helt tätt rum dit insekter har svårt att komma in, gärna kompletterat med en luftkonditionering och/eller fläktar.

Man kan också minska sin risk för att smittas av japansk hjärninflammation genom att undvika att besöka de delar av ett land där sjukdomen är som vanligast. I många länder där japansk hjärninflammation existerar är den inte en utbredd sjukdom i hela landet, utan är vanligare i vissa områden än i andra. Att tillbringa tid utomhus på landsbygden ökar risken för att bli biten av en infekterad mygga.

Att vaccinera barn mot japansk hjärninflammation

Barn kan vaccineras mot japansk hjärninflammation från två månaders ålder.

Barn i åldersgruppen två månader – två år får bara en halv dos vaccin.

Små barn får injektionen i låret, medan äldre barn får injektionen i överarmen precis som vuxna.

Information om japansk hjärninflammation

Japansk hjärninflammation orsakas av ett RNA-virus som tillhör familjen flavivirus (Flaviviridae). I den här familjen hittar vi även de RNA-virus som orsakar gula febern, TBE, denguefeber och hepatit C.

Ett alternativt namn på japansk hjärninflammation är japansk encefalit. Encefalit betyder helt enkelt hjärninflammation på latin.

Hur smittas man av japansk hjärninflammation?

Viruset som orsakas japansk hjärninflammation smittar via blodsugande myggor (vanligen tillhörande Culex-släktet). Via myggor kan viruset smitta både mellan människor och från djur till människa. En vanlig smittväg är från gris till människa via myggor, men misstanke finns om att även vissa fåglar kan vara infekterade och smitta människor via myggor.

Symptom

Inkubationstiden är vanligen tre till sju dygn, men upp till femton dagar långa inkubationstider har rapporterats.

En överväldigande majoritet av de personer som smittas av viruset får inga symptom eller milda symtom. För personer som blir allvarligt sjuka är de första symptomen vanligen feber, frossa, huvudvärk, trötthet, illamående och kräkningar. Sjukdomen kan sedan utvecklas till hjärninflammation, viket kan innebära att man blir svag, omtöcknad och får kramper. Koma och förlamning kan tillstöta. Krampanfall är särskilt vanligt hos barn.

För personer som blir allvarligt sjuka i japansk hjärninflammation är dödligheten hög.

Behandling och vård

Diagnosen ställs baserat på symptomen och genom att man hittar antikroppar mot viruset i patientens blod eller ryggmärgsvätska.

Det finns inte någon medicin som dödar viruset, utan behandlingen inriktas på att hantera symptomen. Allvarliga fall ska vårdas på sjukhus, eftersom patienten kan behöva intravenös vätskeersättning, respiratorbehandling, med mera.

Följdsjukdomar

Dödligheten är hög (20% – 30%) för de patienter där viruset orsakar inflammation av hjärnan, och bland de patienter som överlever kan skador orsakade av sjukdomen stanna kvar resten av livet. Av de som överlever ett allvarligt sjukdomsfall fortsätter 30%-50% ha neurologiska, kognitiva och/eller psykiatriska symptom efter att viruset har försvunnit ur kroppen.

Motverka smittspridning

Japansk encefalit kategoriseras i Sverige som en allmänfarlig sjukdom som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Detta innebär bland annat att den läkare som diagnostiserar japansk encefalit (viral meningoencefalit) i en patient är skyldig att anmäla detta till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten.

Källor

1177 Vårdguiden – Vaccination mot japansk hjärninflammation

Hämtad 2015-07-11

Folkhälsomyndigheten – Smittsamma sjukdomar: Japansk encefalit

Hämtad 2015-07-11

Centers for Disease Control and Prevention (CDC) – Japanese Encefalitis: Symptoms and treatment

Hämtad 2015-07-11

Centers for Disease Control and Prevention (CDC) – Japanese Encefalitis FAQ

Hämtad 2015-07-11